de långa milen mot berlin
förbi rapsfält och knotiga skogar och djurhägn och små byar med tegelhus och skrot på bakgårdarna och kyrkor i tysk arkitektur som får mitt lutherska hjärta att slå lite extra hårt.
den unga kvinnan bredvid mig lämnade i hamburg, innan solen riktigt gått upp, men hon vände sig om med väskan i handen och sa have a safe trip och log hela vägen innifrån.
jag la ryggsäcken på hennes säte som huvudkudde och slöt ögonen. och när jag steg av på hauptbahnhof flödade ljuden människorna intrycken runt mig. jag tog en cigg och andades.